Helt otroligt...

Att någon ens läser min blogg fortfarande, hade faktiskt glömt bort att jag hade en! Dagarna rullar förbi otroligt fort, men hittills har jag upplevt så otroligt mycket saker, som jag tyvär inte kan skriva ut på bloggen. Så idiotiska ideér men helt underbara stunder. Haha så många minnen på så kort tid, både bra och dåliga saker. Vendela bor i dalarna, och har inte pratat med henne på flera månader som känns som ett helt år! Innan hon skulle åka hade jag chansen att ringa henne, men jag sket i det..sa aldrig riktigt hejdå. Vilket jag ångrar grymt mycket nu, men jag klarade inte av det..jag försökte att inte tänka på det. Men nu lever jag i en mardrömm utan henne, vilket är otroligt svårt. Jag vet att hon har det bra i dalarna, att hon sköter sig och kämpar på. För om vendela vill något, så fixar hon det..hon måste bara ha viljan. När hon kommer hem ska vi ha så jävla kul tillsammans, kommer aldrig släppa taget om henne igen! Annars är allting bra, bara jag har min familj, vänner och fotbollen så kommer jag hur långt som helst!

Ska skaka av mig all ivrighet denhär sommaren, så jag kan ta det lugnt nästa år i skolan. För om jag fortsätter så som i 7an, så kommer min skolgång skita sig totalt.
Hade bara lust att skriva lite, får se om jag börjar uppdatera igen. puss




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0